Hej,
Jag fortsätter på det här med demokratins ständiga utsatthet för hot att förvandlas till något annat. Jag såg filmen "den svarta nejlikan" igår. Jag blir så sjukt berörd. det är så hemskt. Chile den 11 september 1973. Den folkvalde presidenten avsätts och mördas av militärkuppen ledd av pinochett. CIA är med i kuliserna och hjälper till, USA fruktar nämnligen socialisterna i Chile.
Det är så otäckt hur saker kan förvandlas till något oförståligt där människor skjuts och avrättas på löpande band för att de inte tycker som militären. Det har hänt flera gånger i Europa under 1900-talet och det känns så nära i mitt huvud. Naomi Wolfs (som jag skrev om igår)genomgång av hur USA:s sista sex år går parallellt med tyskland under sent 20-tal/tidigt 30-tal är skrämmande:
- Ett yttre hot som förstoras upp och växer fram med hjälp av ledningen i landet.
- Läger och domstolar som inte står under nationell lag.
- Säkerhetstjänst som blir imuna mot åtal.
- Fler och fler som går under kategorin - fiender.
Hennes lista fortsätter. Gränserna för vad som är okej och inte förskjuts hela tiden och så en dag går det väldigt fort och då är det för sent.
Monday, March 24, 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Det finns 11 september man väljer att glömma bort...
Post a Comment