- Det prissätter kvinnors arbete.
- Det ger en möjlighet till att jobba vitt i större utsträckning.
- Det gör att både kvinnor och män kan kombinera arbetsliv och familj.
Arbetstidsförkortning har helt kommit av banan, vilket Gudrun också påpekade och poängterade som sorgligt.
Jag tänker att högerförsöken att sätta ramarna för debatten kring jämställdhet har haft tillfälliga framsteg tyvärr. Idag accepteras ett ord som "livspussel" och ett begrepp som "att få livspusslet att gå ihop". Det ordet och begreppet indirekt inbegriper är att allt vi gör ska fortsätta göras men att det måste hjälpas till med från staten. Friska och rika männsikor har så mycket att göra att det inte hinner med att ro om sitt hem och vill att staten tar pengar från andra reformer inom sjukvård och skola för att hjälpa dem med detta. Är detta en väg att gå?
Livspusslet är ett ord som gör det svårt att prata om att ta bort något(ett pussel kan man ju inte ta bort bitar ifrån). Därför behöver vi ett nytt ord som indikerar att det är alldeles för mycket på gång tror jag.
På typ bronsåldern jobbade männsikor inte ens hälften av vad vi jobbar idag. Tid är pengar men pengar är också tid. Vi kanske skulle börja räkna om pengar till tid istället? Om inte annat ur retorisk vinkel.