Att "allt är nästan jämställt" tar över..

Imorse rapporterade nyheterna(svt) om en ny opinionsundersökning som sa att 92% av svenska kvinnor tycker att de lever i jämställda eller ganska jämställda förhållanden. Ett citat av Jämo, Claes Borgström lästes upp där han hade sagt att kvinnor som tänker så har en psykisk blockad.

Hela skildringen i denna nyhet är så osakligt gjord och faller i en fåra som bara blir starkare och starkare. Jämställdhetsfrågor tas lättare och lättare på. Frågan förminskas, och det passar regeringen som handen i hansken. Vi kommer de närmaste åren se hur lönegapet mellan kvinnor och män ökar från redan skyhöga nivåer. Detta kommer bortförklaras och beklagas men inte förändras till det bättre.

Borgströms formulering ur ett retorisk perspektiv är inte bra, den väcker onödigt motstånd och fördummar folk, i detta fallet kvinnor. Feminismens företrädare måste metodiskt jobba fram en retorik som matchar dagens frågor och dagens dabatt annars blir vi än mer akterseglade och än mer bortgjorda i TV som det som hände imorse.

Att jämställdhet inte definieras i undersökningen är ett problem. Det finns forskning som visar att i par där man anser sig vara jämställda så gör kvinnan ändå betydligt mer av det obetalda arbetet. Det vi uppfattar som sant behöver inte vara verkligheten!

Mäktigaste affärskvinnan medger manskvotering.

Mia Brunell utsågs idag till Sveriges mäktigaste affärskvinna av veckans affärer.
Vi kan i DN läsa en intervju med Mia angående hennes inställning till kvotering.

- Jag har aldrig blivit annorlunda behandlad i jobbet för att jag är kvinna.
Kvotering, nej tack! Precis som Cristina Stenbeck sade i teveintervjun nyligen säger Mia Brunell att det är nödvändigt att rekrytera efter kompetens.

- Men jag tror på blandade grupper, de fungerar bäst.

Kvinnor får man in genom att arbeta medvetet i nomineringsgrupper och i företagen. Man ser till att skaffa sig ett stor urval att rekrytera från, inte sålla bort i onödan och lägga sig vinn om att inte bara anställa sådana som ser ut som en själv.

Mia säger att hon aldrig blivit annorlunda behandlad på grund av att hon är kvinna.

1. Eftersom hon aldrig varit man så måste det vara svårt att svara på.
2. Eftersom bara några få procent av de största företagen har kvinnor som vd:ar och 82% av styrelsefolket är män så måste hon vara det största undantaget tillsammans med hela företaget och för den delen hela samhället.
3. Varför är det så få kvinnor omkring henne även i hennes företag? för att de går efter kompetens?

Nej, för att män kvoteras in vilket hon indirekt påpekar också i och med att hon förespråkar att man borde "Skaffa sig ett stort urval att rekrytera från, inte sålla bort i onödan och lägga sig vinn om att inte bara anställa sådana som ser ut som en själv."

Hon har identifierat dagens manskvotering, lika väljer lika. precis som Fi så vill Burnell ta in på kompetensgrunder. Fi liksom hon menar att kompetens inte har med kön att göra. Med andra ord så borde hälften av vardera kön vara praxis i såväl styrelser som vd-poster. Inget annat kan ju vara rimligt matematiskt eller kompetensmässigt.

två sommarlov mer till män per år..

Appropå detta med tid och att pengar är tid. Nya nedslående siffror visar att män tjänar mer än 61 000 kronor(SCB) mer än kvinnor per år i Sverige i snitt. Detta är otroligt mycket, en charterresa i månaden eller en helrenovering av köket per år.

Räknar vi om det i tid blir det än mer slående:
För att göra det enkelt säger vi att timlönen ligger på 100 kr. Det ger 610 timmars arbete för en kvinna för att komma upp i en mans snittlön. Räknar vi om det i 40timmarsveckor så ger det den helt ofattbara summan av drygt 15 veckor vilket är mer än två sommarlovsledigheter för en normalsvensson. Mer än tvåsommarlov mer tjänar män i snitt!!! Är det nått som är galet här? Lägg där till att många kvinnor jobbar deltid vilket skulle göra att det behövdes ännu fler veckor, kanske tre eller fyra sommarlov..

"Män tjänar i snitt mer än två sommarlov mer per år" - hur låter den retoriska onelinern??
Man kan betala männsikor i tid eller i pengar, frågan är vad som ger bäst bild av verkligeheten?

Ingen av bilderna känns upplyftande, tvärtom ger de intrycket av att det behövs omfattande åtgärder! Något som inte sker idag.

livpussel-kuppandet

Hushållsnära tjänster(Ht) diskuteras mycket i dagarna, bl a var Nyamko och Gudrun på Agenda och debatterade detta igår. Det slutade med att Nyamko höll med Gudrun schyman vilket kändes lite märkligt. I grunden var de såklart oense. Nyamko Saboni började med tre huvudpunkter för subventionerade Ht:

1. Det prissätter kvinnors arbete.
2. Det ger en möjlighet till att jobba vitt i större utsträckning.
3. Det gör att både kvinnor och män kan kombinera arbetsliv och familj.

Gudrun och å andra sidan framhöll att det är dåligt för jämställdheten eftersom det inte sätter in mannens ansvar i samhanget - han kan betala sig fri. Det lyfts samtidigt inte ut i samhället och blir en tjänst för alla likt dagis är, utan blir något för de rika som alla ska betala genom skatt. Varför ska man subventionera kvinnors arbete frågade Gudrun? Gudrun ville se en mer allmännyttig reform där man tex kunde gå och lämna in sin tvätt och sen hämta ut den osv.

Arbetstidsförkortning har helt kommit av banan, vilket Gudrun också påpekade och poängterade som sorgligt.

Jag tänker att högerförsöken att sätta ramarna för debatten kring jämställdhet har haft tillfälliga framsteg tyvärr. Idag accepteras ett ord som "livspussel" och ett begrepp som "att få livspusslet att gå ihop". Det ordet och begreppet indirekt inbegriper är att allt vi gör ska fortsätta göras men att det måste hjälpas till med från staten. Friska och rika männsikor har så mycket att göra att det inte hinner med att ro om sitt hem och vill att staten tar pengar från andra reformer inom sjukvård och skola för att hjälpa dem med detta. Är detta en väg att gå?
Livspusslet är ett ord som gör det svårt att prata om att ta bort något(ett pussel kan man ju inte ta bort bitar ifrån). Därför behöver vi ett nytt ord som indikerar att det är alldeles för mycket på gång tror jag.

På typ bronsåldern jobbade männsikor inte ens hälften av vad vi jobbar idag. Tid är pengar men pengar är också tid. Vi kanske skulle börja räkna om pengar till tid istället? Om inte annat ur retorisk vinkel.

Vasaloppet ur jämställdhetspers..

Vasaloppet gick i morse. Det blev en lång dag i spåret. Tungt före och en stor klunga när bara en mil återstod. Kul var att Elin Ek var med i tätklungan efter åtta mil. Hon är av de främsta damerna i världen på långlopp. Tempot hade varit lågt under loppet vilket var en förklaring - en annan såklart att hon gjort ett mycket mycket bra lopp. Tydligt blev att både kommentatorer och intervjuare inte kände sig helt lugna i detta. Tex så kommenterade peter jide i slutet av segerintervjun med Oskar Svärd - "och nu kommer Elin Ek, inte långt efter dig". tonläge är svårt att återge här men det blev konstigt måste jag säga.

Det jag vill komma till är något som jag minns även var återkommande under min tid på skidgymnasiet. När en tjej gjort ett bra resultat kunde det användas till att förminska en killes prestation. I och med det sågs tjejens prestation inte som en enskilt bra prestation utan var tvungen att sättas i relation till killarnas. Återigen blir det tydligt hur man för att ta ner killars prestationer använder kvinnliga attribut eller tjejers prestation som ett verktyg.