Intersektionalitet - akademiskt eller självklart?

Jag har idag samtalat med personer som är kunnigare än mig i vad intersektionalitet innebär. Alltså olika maktordningar som samverkar. Alltså t ex är en kvinna med utländsk bakgrund utsatt för två olika förtryck. Rasism och Sexism. Det kan också variera i olika sammanhang.

På Fi-kongressen i Uppsala för två veckor sedan blev det en het debatt om intersektionalitet och antirasism. Som vit medelklasskvinna i den feministiska rörelsen är det kanske inte självklart att ifrågasätta sig själv som en förtryckare eftersom patriarkatet är det som ska ifrågasättas. Intersektionaliteten lyfter fram andra maktordningar där t ex rasism blir centralt.

Jag har varit av åsikten att ordet intersektionalitet är ett akademiskt svårt ord som gör att vi avskärmar oss från den stora massan. Att man istället borde prata om de olika förtrycken istället. Jag är påväg att ändra uppfattning.

Efter att ha fått bra argument. Inom vit medelklassfeminism används argumentet att det är akademiskt och svårt att prata om flera olika förtryck samtidigt. Men det säger inte den som är utsatt för flera olika förtryck. Det är intressant.

Det går att likna med att för män kommer inte feminismen av sig själv. Många tjejkompisar till mig har alltid haft feminismen i sig eller hur man ska säga hela livet. Den som är överordnad upptäcker inte förtrycksmekanismer lika lätt. Samma situation ser vi nu när intersektionaliteten gör anspråk på den feministiska arenan. Det blir ett motstånd pga okunskap om förtrycket.

Jag tror att debatten och konflikterna som kommer fram i detta är nyttiga. Jag tror också att det kommer leda till framsteg inom Fi. Fi kommer att bli ett mer radikalt och brett alternativ framöver!