Tusen tankar och massa pepp!

Kongressen är till enda. Tankarna sprutar, mycket att reflektera över.

Två saker som jag tänker nu.

1) Fi har mognat.
Detta var den första kongressen(varit tre stycken tidigare om vi räknar extrakongressen 2008) där ingen hotade med att gå ur Fi om den inte fick igenom sitt förslag. Det var heller ingen som lämnade i vredesmod. Det var tuffa debatter och många gånger höll vi inte med varandra men organisationen klarar konflikter bättre genom den demokratiska form som finns för att hantera meningsskiljaktigheter under en kongress. Det finns ett större förtroende mellan medlemmarna upplever jag. Inte konstigt, det är kul att se att vi lärt oss och utvecklats genom åren!

2) Fi kommer att växa.
I och med att vi nu har slagit fast en flytande medlemsavgift men även slagit fast att vi kommer att vara ett politiskt parti framöver så har två trösklar sänkts rejällt för ett ökat medlemsantal. Det i sin tur gör att vi kommer få en kraftigare organisation framöver. Det finns rutin och det finns medvetenhet över hur vi ska hantera ett växande medlemsantal.