I helgen höll jag ett kortare föredrag på kommunikationshelgen om hur vi kan sprida feministiska insikter på andra sätt än de traditionella. Det vanlga sättet, att skriva, att bli läst. Skolan liksom politiken är fullproppad med detta. Inom pedagogiken så har en ny teori kommit starkt sista åren. Den kallas för "Multipla intelligenser" och går ut på att vi kan lära oss saker på olika sätt och att vi är bra på olika saker. Vissa är grymma på att läsa, andra på att sjunga osv. Detta går att använda sig av när vi lär ut och lär in saker och ting. Varför ska vi läsa om fotosyntesen när vi kan sjunga om den? Varför ska vi läsa om blodomloppet om vi kan göra en hinderbana som går som blodomloppet. Vi kan göra båda. Vi lär oss som sagt på olika sätt. Och detsamma gäller i politikens värld. Få människor läser DN-debatt, några fler läser insändare, några fler läser tidningen men forfarande missar vi många. Vem bryr sig om reklam i lådan, visst, vi syns, men det är ändå en relativt liten effekt. Varför sprids inte partipolitik mer via musik, via bild, via drama, sketcher och forumspel?
Med internet finns oanade möjligheter att föreviga detta också. Förr hade man en grym sketch på torget en lördag och 1000 människor gick förbi och såg, idag kan effekten förevigas via youtube t ex. Och vad är det som säger att media inte skulle uppmärksamma det här? Det var några av de sakerna jag pratade om i Söndags. Vi brainstormade också en massa om vad för slags saker vi skulle kunna göra. Mer om det en annan gång. Men jag avslutar med ett klipp från ett Amnestyarrangemang i Uppsala; Airtorture - det är sååå bra och tänk vad det rockar fetare än bara tal och folderutdelning!
Thursday, February 21, 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment