Sunday, August 5, 2007

En foralders mardrom?

Sa, Normandi och hemma hos feministen och Fi-vannen Elise i den vackra staden Caen. En forsta politisk diskussion om situationen i frankrike, jag stortrivs! Imorn blir det utflykt med bil till kusten och D-daystranden.

Resan hit var minst sagt ett aventyr och da kanske inte i forsta hand for mig. Vad ska man saga..
I min sexbadds sovhytt var en av medpassagerarna en tjej pa sexton ar fran Peru. Super social och supertrevlig. Hon hade sa tunga och manga vaskor(tre stora) att hon inte kunde dra alla sjalv utan blev tvungen att be nagon om hjalp vart hon an skulle. Mycket social och pratade felfri engelska och perfekt franska. Hon hade varit i Osterrike tva manader varav en manad i vardfamilj och en manad pa internationellt lager. Nu ville hon se Paris innan hon flog tillbaka till Peru pa tisdag. Eftersom hon mellanlanda i Paris sa gick det bra att hoppa pa dar. I Paris skulle en tjej hon traffat pa lagret mota upp pa stationen. Den tjejen hade ocksa forbokat ett hotel till Mariaines fran Peru. Till Mamma hade hon dock sagt att hon skulle bo fint och sakert i en vardfamilj i Paris de sista dagarna. Alltsa en osanning.

Jag hjalper henne med en vaska fran taget. Ingen kommer och moter. Mitt tag skulle ga fran en annan station i Paris men jag hade tva timmar pa mig sa jag vanta med henne. Hon va lite nervos av helt forklarliga orsaker, men anda valdigt lugn. Ensam i Paris med for mkt packning utan nanstans att ta vagen och med en osanning till mamma pa andra sidan jorden, en mamma hon langtade mkt efter minst sagt. Vi vantar en timme, men ingen kommer... Hon fragar var femte minut vad hon ska gora? radet blir att hitta ett hostel i narheten. Hennes telefon var dod och hon hade inget nummer till den hon skulle mota och ingen adress till hotelet. Sa vi tar reda pa ett hostel och letar oss fram med alla vaskor genom Paris vackra grander till detta hostel. Det fanns rum, hon tackar for hjalpen vid gott mod och jag slar rekord genom Paris till mitt rullande tag hit. Kandes inte helt okej, sjalv i en tiomiljonersstad pa andra sidan jorden nar man ar sexton ar. Lite smatt nervos blir man ju...

Nu blir det en siesta.

No comments: