Fi är som toner i en melodi. Det var en gång för länge sedan när tonerna inte kunde komma överens. När tonerna ville komma fram enkom vilket gjorde att det blev ett sorl och de fällde snarare varandra än hördes mer. Men så samlades tonerna, alla från samma tonart till ett möte.
Det var inte bara ett möte, det blev ett helt stycke. Det blev inte bara ett stycke utan tills vidare. Tonerna insåg när det pratat med varandra att de hade samma mål. Alla ville de höras och ljuda i människors vardag – förändra och sprida glädje. Bästa sättet, kom de fram till, var om de tillsammans kom överens om hur det skulle gå till.
Vissa toner fungerade tillsammans lite bättre ibland och andra lite bättre ibland. Summan blev ändå i slutänden att alla toner fick ljuda och att alla fick höra dem. Vem kunde gladare vara än tonerna från den feministiska tonarten. Liksom tonerna samlades och ackompanjerade tillsammans så samlades Fi till en melodi. Det är en melodi som säkert kommer justeras många gånger – men det viktiga är inte alltid att det låter som vanligast utan att alla toner får komma med och berika i ett gemensamt stycke. Ett sånt stycke sticker ut, ett sånt stycke minns vi, ett sånt stycke berör och det förändrar!
No comments:
Post a Comment